Ett globalt drama

Visst är det sant att människan kan påverka jorden? Och visst är det lika sant att jorden kan påverka människan?

Jorden befinner sig i ständig förändring. Det är ett faktum som man utan tvekan kan fastställa. Man har med modern forskning, genom olika statistisköversikter, kunnat visa på hur vår vardag influerar såväl natur som klimat. Nästintill ingen har undgått vad dessa följdverkningar innebär och den klimatoro som därpå vuxit fram. Detta är en oro som, omedvetet, kan vara baserad på en falsk tilldragelse.
I nya studier, som publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Nature och tidningen Science, framgår det att våldsamma förändringar och accelererande temperaturhöningar är mindre än vad man tidigare hade väntat sig. Dock är denna fråga kluven, då det samtidigt finns en rad andra artiklar och undersökningar som pekar på raka motsatsen.

Så, för att ställa frågan på sin spets: Är vår planet allvarligt hotad av konsekvenserna som vi försätter den i genom att utföra våra mer eller mindre nödvändiga behov, eller inte? Frågan är som sagt väldigt kontroversiell, men det bör inte utesluta klimatsmarttänkandet för jordens befolkning, även om nu jorden skulle visa sig vara mindre hotad än vad man tidigare hade förutsett.

Det ska inte vara av en betydelse om det låg ett grönskande skimmer över jorden, bestående av blommande ängar och färgglatt landskap, eller om den var betäckt av gråa motorvägar, belamrade av tunga koldioxidutsläpp.
Jag menar, som förälder tar man ju vaksamt och ömsint hand om sitt kära barn, vare sig barnet är fullt friskt eller svårt sjukt. Visst, det finns säkert undantag – vissa föräldrar kanske inte bryr sig om hur deras barn mår, men jag tror faktiskt inte att hela jordens befolkning är så pass blinda och likgiltiga att de helt förbiser konsekvensernas inverkan på deras omgivning.

Hur ofta stöter man inte på stora, fetstilta rubriker i stil med: ”Havet slukar våra hem”, ”Vårt land brinner” eller ”Glaciärerna smälter – isbjörnars undergång”. Jag tror att huvudorsaken till att de som vägrar att lyfta ett finger i sin vardag för att bidra med något i detta världsomspännande problem, är att dessa rubriker är så pass vanliga och uttjatade att de helt enkelt indirekt överlämnar det till någon annan att ta itu med. Blir det möjligtvis lättare för de att agera om de föreställer sig att de behöver använda gasmask så fort de lämnat dörren, inte bokstavligen kan gå till skolan på grund av de rådande översvämningarna som snart slukat halva deras hushåll eller föreställer sig att deras mamma ligger döende i malaria till följd av de tropiska sjukdomarna som uppstått i takt med temperaturhöjningarna?
Detta är givetvis ingen verklighet för någon i västvärlden, men ibland kan det vara bra och nyttigt att försöka föreställa sig liknande situation, dels för att bli mer tacksam för att man lever under hyggliga förhållanden, dels för att ”vakna till” och inse att man bör dra sitt strå till stacken.

Klimatmötet i Köpenhamn i december 2009 tände en låg av hopp, då syftet var att få till stånd ett nytt bindande klimatavtal. Deltagarna från de 192 länderna kunde dock inte enas och hela mötet blev ett nedslag. Är detta ett falskt spel som spelas?
Jag förstår mycket väl att alla länder har sina intressen som de vill ta vara på. Dock har inte jorden råd med att ta hänsyn till alla de dryga 200 ländernas intressen, utan man måste försöka kompromissa om man nu värdesätter sitt egna liv framför en ”hobby”.

Nu slår ord mot ord ut varandra – medan en del påstår att klimatoron är överskattad, försöker andra att anpassa sig så mycket som möjligt efter att leva enligt den gröna livsstilen.
Även om små förändringar kan göra mycket, är det långt ifrån allt som kan göras för att motverka att den globala uppvärmningen spårar ur.
Förr eller senare kommer inte klimatet att stå pall för våra behov och intressen. Det är alltså viktigt att ha i åtanke att ju tidigare vi ändrar på vår livsstil, desto lättare kommer vi ha att anpassa oss efter världen. Just nu, är det världen som anpassar sig efter oss...

/Claudia ♥